Home | Boken "Spaning mot skyn" | In English | Mer information

1910-39 Pionjärtiden
1910-39 Pionjärtiden | 1939-45 Beredskapstiden | 1945-91 Kalla krigets tid | 1991- Tiden för fredlig samverkan

 

 

Under krigsåret 1917 inträffade flera kränkningar av det svenska luftrummet då tyska och engelska luftballonger, amfibieflygplan och luftskepp kom in över svenskt område. Dessutom var det ryska marinflygets 4. Flygdivision under första världskriget tillsammans med kustartilleri och kustbevakning permanent baserad på Åland, nära den svenska gränsen.

 

På generalstaben insåg man snabbt vikten av att försöka skapa ett förenklat system för luftbevakningsrapporteringen för att spara tid och få in rapporterna när de fortfarande var aktuella. Denna insikt blev tillsammans med flygkommissionens andra delbetänkande 1918 startpunkten för att effektivisera luftbevakningen. Luftbevakningsuppgiften att även rapportera svensk flygverksamhet infördes dock inte förrän i mitten av 1930-talet.

 

Luftbevakningens förutsättningar för att kunna lösa sina krigsuppgifter förbättrades avsevärt efter riksdagsbeslutet 1932 om att en rikstäckande, fullt utbyggd luftbevakningsorganisation skulle vara i drift fr o m 1936. I riksdagsbeslutet  ingick också olika delbeslut för luftbevakningen, bl a om ett utbyggnadsprogram för fasta luftbevakningscentraler, ett telefonnät anpassat till luftbevakningens behov samt en förberedande rekognosering av samtliga planerade luftbevakningsstationer.

 

Inom landstormen utökades utbildningen av frivilliga i luftbevakningstjänst för tjänstgöring vid luftbevakningscentraler (lc) och luftbevakningsstationer (ls). Till att börja med fick enbart män delta i luftbevakningens kurser och övningar. Nya övningar skulle genomföras för att  träna luftbevakningspersonalen, pröva organisationen och utvärdera verksamheten. Utrustning för luftbevakningen började också anskaffas i större omfattning. Kombinerade mark- och luftbevakningskompanier infördes inom landstormen, men redan efter ett par år ändrades organisationen, eftersom de två bevakningsuppgifterna inte visade sig vara lämpliga att kombinera.

 

  Sveriges första luftbevakningsområde (lbo) organiserades i Skåne 1933 och man byggde en stationär luftbevakningscentral i källaren till en av T2:s kaserner i Hässleholm. Hässleholms luftbevakningscentral hade en liknande uppbyggnad som den flyttbara centralen i Brunkebergstunneln i Stockholm. 1935 genomfördes en luftförsvarsövning, samordnad med fälttjänstövningen i Skåne, där luftbevakningen i Hässleholm övades för första gången. Erfarenheterna från denna övning, ledde till att försvarsstaben förslog en uppdelning av landet i luftbevakningsområden (lbo) och uppbyggnad av nya luftbevakningscentraler (lc). Dessutom föreslog man en ny telefonteknisk utrustning i lc och en preliminär plan för byggandet av ett tiotal permanenta lc.
 

Inom de delar av landet som ansågs mest hotade av fientlig flygverksamhet, skulle luftbevakningscentraler omgående ordnas. De nya permanenta centralerna skulle byggas och utrustas på ett väsentligt annorlunda sätt än de äldre transportabla anläggningarna i Stockholm och Hässleholm. Projektering av permanenta lc i Uppsala och Göteborg påbörjades omgående eftersom anslag till dessa redan hade beviljats.

 

De befintliga luftbevakningscentralerna vid Bodens fästning samt vid marinens fästningar i Vaxholm, Hemsö, Karlskrona och Göteborg som ingick i luftbevakningens försöks- och övningsorganisation, skulle behållas under tiden de planerade nya lc färdigställdes. Medan man väntade på att de nya anläggningarna skulle bli färdigställda inrättades ytterligare några provisoriska lc i källare till regementskaserner, bl a vid I 4 i Linköping och I 12 i Eksjö. Byggandet av de nya luftbevakningscentralerna kom främst av ekonomiska skäl att dra ut på tiden, även i det högprioriterade luftförsvaret av Stockholm och Göteborg.

 

 

>> läs vidare om luftbevakningens historia!

   

 

[ 1910-39 Pionjärtiden ] 1939-45 Beredskapstiden ] 1945-91 Kalla krigets tid ] 1991- Tiden för fredlig samverkan ]

Informationen på denna sida är tagen ur boken "Spaning mot skyn - Den optiska luftbevakningen i Sverige" (text och bilder copyright Bernt Törnell) som med ett unikt bildmaterial beskriver hela den svenska luftbevakningens historia på 240 sidor. Boken kostar 398 kr (+porto 50 kr) och beställs direkt från Bernt Törnell bertor@hotmail.com .